Rizanesanders Recknekonsten – Ett arkeomatematiskt fynd[1]
Hans Larsson Rizanesanders handskrift är från augusti 1601. På grund av brist på medel trycktes boken aldrig. Den enda exemplar av handskriften finns bevarad på Uppsala universitetsbibliotek.
Ernest Mauritz Dahlin (1843–1929) skriver 1875 i sin doktorsavhandling[2]
Af män, som stodo utom akademien, finnas några läroböcker i aritmetik från denna tid, af hvilka den äldsta, vi känna till, är en i Celseska donationen på Uppsala bibliotek befintlig handskrift på svenska, skrifven af Hans Larsson Rizanesander 1601.[3]
I samarbete med NCM (Nationellt centrum för matematikundervisning) har undertecknad tillsammans med historikern Adam von Scheele vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att läsa handskriften och tolka den. Resultatet av detta arbete kan göra det möjligt att det arkeomatematiskt kulturarvet kommer att för första gången vara tillgängligt för allmänheten.
Forskningsprojektet berör ett relativt bortglömt kulturarv i den svenska matematikens lærobokhistoria. Rizanesanders Recknekonsten är inte bara en betydelsefull del av matematiklärobokshistorien utan även ett fynd i Sveriges utbildningshistoria, vars kärna och essens är att fungera som en bildningsrörelse. Denna bör stärkas om vi önskar ett utvecklande utbildningssystem som kan fortleva framöver. Det som vi möter är själen av de människor som, med fantasi och vision, har tagit några av de absolut svåraste och viktigaste stegen i samhällets utveckling. Att bli bekant med och göra tillgängligt ett sådant kulturarv från matematikens historia är en kulturgärning. Detta forskningsarbete, som påminner om arkeologi, kallar vi arkeomatematiskt.
[1] http://lnu.se/forskning/1.74142/vilken-var-den-forsta-matematiklaroboken-pa-svenska. Finns citerad här också http://webnews.textalk.com/se/article_print.php?id=522067.
[2] 14 sidor av de totala 146 sidorna (ca.10 %). I avsnittet om tider mellan 1593-1620 är detta förhållande upp till minst 36 % (14 sidor av 38,5 sidor).
[3] Dahlin Ernst Mauritz, 1875, s.60.
